Summering 2011

Hej.

Det va ett tag sedan, och jag tycker att det är dags igen, då jag inte riktigt innan förstått vilket inflytande man har på andra människor. Så "bare with me" som Mads sa en gång i tiden.

2011. Ja ni som läste mina tidigare inlägg om målsättningarna jag hade för det gångna året kanske är lite nyfikna, och jag kan säga att vissa har jag krossat medan andra kvarstår.

2011 började bra och när jag ser tillbaka på det så va det nog så att det är tröttsamt att träna på egen hand utan någon som sporrar en i sin träning. Därav att vissa saker faller bort helt enkelt. Körde på med min linjära styrkeprogression januari ut ungefär. Men ungefär halvägs in i månaden hände något som idag har förändrat mitt liv, lite grann åtminstone.

Blir uppringd sent av en mina gamla chefer som erbjuder mig en chefsbefattning i den 21 Afghanistanstyrkan, FS21. Med kort varsel och utan någon egentlig betänketid så svarar jag ja, i hopp om att min älskade flickvän skulle förstå. För någon som inte är insatt så är det en chans för någon som mig (som var helt utanför försvaret) en jättechans.

För att göra en lång historia kort så har 2011 bjudit på en berg och dalbana av olika känslor och intryck.
Några saker jag aldrig glömmer:

Mina grymma grabbar i min skyttegrupp, FC.
Första vägbomben.
Första kamraten som sårades i strid.
Första stridskontakten.

Listan kan göras hur lång som helst, och skulle nog tillslut verka något fånig. Men vistelsen i ett av världens fattigaste länder förändrar folk, så är det. Det är lätt att berätta om hur det är, och visa bilder, filmklipp, nyhetsinslag men för mig är det lukten av... ja skit, det ständigt bruna snoret i näsan, vätskebristen, dom hjärntvättade barnen och folk som uttrycker HAT mot västerlänningar som jag kommer ihåg. Många av våra politiker idag, säger att Sveriges truppbidrag i Afghanistan helt ska lämna, nu. Det är samma politiker som läser någon rapport av någon som åkt i en splitterskyddad toyota landcruiser genom stan och haft något möte med någon (angagligen korrupt, ja, afghanistan är också ett av världens mest korrumperade länder) som sagt att allt är bra och det blir bättre om ISAF lämnar.

Men verkligheten är något annorlunda i området där majoriteten av svenskarna opererar i. Man får en liten aha upplevelse när man går och letar (och kanske till och med hittar vägbomber) utanför en av områdets största skolor. Och så pratar dom om att säkerhetsläget är "okej".

Nog om det. Träningen då? Hur har den gått? Någonstans under min första ledighet i Sverige i Augusti, bestämde jag mig för att börja följa Crossfit Football. Och har i dagsläget gjort det sedan dess, och inte sett mig om sedan dess. Det har gett mig resultat jag bara har fantiserat om tidigare! Nedan följer några av dom.

Knäböj: 5x146KG, 20x102.5KG
Marklyft: 20x145KG 1x205KG
Bänkpress (tävligsstandard): 3x5x93KG, 1x110KG
Axelpress: 3x5x67KG
Strikta pullups/chins: 21st
Stöt bakom nacken: 110KG
Clean & Jerk: 1x100KG
Powerclean: 3x100KG
Powersnatch: 70KG
Musclesnatch: 3x50KG

LITE kondis med:
Murph: 36:10
Fran: 3.50
~1km: 3:20 (45 grader i skuggan)
Angie: 17:06
47 obrutna pullups (som jag trodde va 50 =) Jag hade några till i mig. Shit happens.

Som jag skrev inledningsvis så va det dåligt med motivation, och nästan alla av dom här rekorden har jag Stefan att tacka för, som i ur och skur körde med mig. Ibland med nätter av arbete i kroppen för oss båda, men vi spättade på och peppade mig oavsett hur jäkla pissigt det kändes för honom själv. Tack.

Men nu är missionen slut och båda är tillbaka i våran skyddade vardag, lämnade åt våra öden. Ser fram emot ett grymt år, då Crossfit Norrtälje kommer hamna på kartan på riktigt!

Simma lungt där ute!
Thomas